• Quick delivery world wide
  • Clothes for all siezes!
  • Fast & helpful customer service
Några tankar om att åldras…
Posted by  , 25.08/2020
2Comments
Några tankar om att åldras…

Jag hör skräcken i min väninnas röst när hon utbrister att hon vid inkommande födelsedag ska fylla 62 år. Hon kan inte tro det! Och visst är det så, att det känns som att tiden går snabbare ju äldre man blir. Vad det beror på vet jag inte… Kanske att en dag, en vecka, en månad och ett år utgör en mindre andel av vårat liv ju äldre vi blir. Om jag blir 100 år så är ett år endast 1% av mitt liv, medan när jag var fem år, var 1 år 20% av mitt dittills levda liv. Inte undra på att det kändes som en evighet att vänta på tomten på julafton när man var barn…

Min relation till åldrandet har sett olika ut i olika åldrar. Som ung vill man inget hellre än att bli äldre och vuxen. När man väl var där fick man kanske några barn, ett jobb och tiden bara rusade iväg – alla förpliktelser fyllde hela ens liv och barnen var prio nummer ett. När jag närmade mig 50 kände jag att jag nog inte var någon ungdom längre… Det var bara att acceptera. Rynkorna fanns där, likaså de gråa håren och det kändes som att allt på kroppen hängde ca 10 cm längre ner än vad det gjorde innan. Ingen kräm i världen skulle få mig att se ut som 30 igen. Och ville jag ens det?

Idag är mina barn fullvuxna, jag har till och med fått barnbarn och i juli i år fyllde jag 60. Jag är lycklig över att jag kommit så långt att jag kan känna mig glad över att få åldras. Jag har för länge sedan slutat jämföra mig med andra, för jag känner mitt värde, och jag vet att de inte sitter i hur jag ser ut. Det sitter i all den erfarenhet jag samlat på mig under de år jag har fått leva, och i de relationer jag byggt upp. Ju äldre jag blivit, desto mer har jag vågat. Ju mer jag vågat, desto mer har jag fått uppleva.

Vid 60 känns det nu som att jag ska påbörja min tredje våg. Jag står på kanten av ’mitt i livet’ och ska nu bestämma hur jag vill att tredje akten ska se ut. Det är ett oskrivet ark, med färre måsten än de två första. Jag är ingen ungdom som ska bestämma vad jag ska bli är jag blir stor och jag behöver inte oroa mig för min karriär. Vilken lycka att ha få kommit helskinnad så här långt!

Jag läste någonstans en gång att vi är som ett träd med sina årsringar – vi bär med oss alla de åldrar vi har upplevt hittills, vi är alltså alla upplevda åldrar på en och samma gång. Det här kan vara ett bra sätt att se på sin ålder de dagar man bara känner sig ’gammal’. För dig som ändå känner dig ängslig inför att åldras har jag skrivit ner en del fördelar du kommer kunna se fram emot:

Man börjar inse att skönheten kommer inifrån, man har förhoppningsvis slutat jämföra sitt yttre med konstiga ideal och är trygg i sig själv. Man har mer livserfarenhet och man har fattat fler beslut, vilket gör att man känner sig tryggare i det man bestämmer dig för. Alla rynkor och ärr är livsmärken! Man har ju levt ända hit, det vore konstigt om inte det skulle synas nånstans. Glädje och skratt, tårar och sorg lämnar spår, det kallas LIV! Och sist men inte minst: Man slutar bry sig om vad andra tycker då man inser att livet helt enkelt är för kort för det!

Om allt det jag nämnt ovan inte hjälper så är en sak i alla fall säker: Oavsett vad man tycker om att åldras eller inte, så är åldrandet inte så illa om man tänker på alternativet.

Se videon vloggen från min 60-års dag här:

Denna krönika publicerades i Åbo Underrättelser den 25.8 2020 och kan läsas också här:

Kram, Marie

2Comments

    • Avatar
      Marie-Louise Rodén
      Aug 27, 2020

      Det var en mycket klok och trevlig krönika. Själv fyller jag 67 i oktober och tycker att denna del i mitt liv är en av de allra trevligaste. Jag känner igen mycket av det du skriver - man är tryggare, bryr sig mindre om vad andra tycker och har klarat sig igenom mycket! Jag har bara en dotter och nu när hon är vuxen, har klarat sina studier och har ett arbete hon trivs med, ger det mig också en känsla av trygghet. Jag vill vara kvar ett bra tag till, men vet att om jag skulle försvinna tidigare än jag önskar, så skulle hon klara sig bra i vuxenlivet. Har haft mycket trassel med ofarliga cystor i både hand och fot. Men mitt hår bara vägrar att bli grått trots att vänster fot verkligen känner av åldern. För mig är det ganska komiskt, eftersom jag anser att alla kvinnor bör bejaka sin ålder och jag sett fram emot grått hår och kanske ny färgskala i både kläder och smink. Jag hade inte velat återvända till den osäkerhet jag kände i 20- och 30-årsåldern.

      • Avatar
        Marie
        Aug 28, 2020

        Ja det är också en viktig aspekt, det känns så tryggt att barnen är vuxna - det var en av mina största rädslor som småmarnsmor, at något skulle hända mig! Nu kan man pusta ut

Leave a Reply

* Name:
* E-mail: (Not Published)
   Website: (Site url withhttp://)
* Comment:
Type Code